Det hittades 55 produkter som matchar din sökning efter aleksijevitj i 7 butiker:

EXKLUSIVA MEDLEMPRISER -»Hur många gånger apokalypsen än har upprepats i konsten och hur många olika teknologiska varianter av världsundergången som än har prövats är det först nu som vi har blivit varse att livet är betydligt mer fantastiskt.« Svetlana Aleksijevitj Tjernobyl. Ordet är synonymt med den stora kärnkraftsolyckan år 1986. Men vad vet vi om människorna som upplevde katastrofen? Om dem som lever med följderna? Eller om djuren? I tre år reste författaren Svetlana Aleksijevitj runt i »Tjernobylvärlden« och intervjuade hundratals människor. Resultatet blev en rad psykologiska porträtt och litte­rärt bearbetade monologer, som tillsammans bildar »en krönika över framtiden«. Den här versionen av »Bön för Tjernobyl« är den kompletta versionen från 2005 (med ett nyskrivet förord från 2011) och innehåller drygt en tredjedel mer text än den tidigare svenska utgåvan. Format Inbunden Omfång 404 sidor Språk Svenska Förlag Ersatz Utgivningsdatum 2013-08-21 Medverkande Hans Björkegren Medverkande Håkan Liljemärker ISBN 9789187219573

EXKLUSIVA MEDLEMPRISER -Sju författare som alla levt i exil i Sverige som fristadsförfattare. I Fria ord på flykt bidrar de med texter utdrag ur romaner, dikter, artiklar samt genom samtal med svenska kollegor. Samtal om erfarenheterna, texten, poetik, politik och språk. Det är texter som rör sig mellan poesi och personliga berättelser, arabisk dikttradition och belarusisk dokumentärromankonst. Samtal som behandlar så vitt skilda ämnen som poesi och frihet, livet i exil, georgisk performancedikt, Ibsen, feministisk aktivism, sovjetmänniskan och internetaktivism. Författarna, poeterna och journalisterna har alla stått emot repression och förföljelse och fortsatt att skriva och uttrycka sina åsikter. Därför har de inte bara utsattheten gemensamt, utan även ett oerhört mod och framförallt exilen. Möt och läs Svetlana Aleksijevitj, Parvin Ardalan, Faraj Bayrakdar, Jesper Bengtsson, Ida Börjel, Ingrid Elam, Henrik C Enbohm, Pär Hansson, Li Jianhong, Ulrika Knutson, Ola Larsmo, Cato Lein, Herta Müller, Taslima Nasrin, Anisur Rahman, Zurab Rtveliashvili och Jenny Tunedal. Format Flexband Omfång 237 sidor Språk Svenska Förlag Rámus Förlag Utgivningsdatum 2012-11-13 Medverkande Parvin Ardalan Medverkande Faraj Bayrakdar Medverkande Jesper Bengtsson Medverkande Ida Börjel Medverkande Ingrid Elam Medverkande Henrik C Enbohm Medverkande Pär Hansson Medverkande Li Jianhong Medverkande Ulrika Knutson Medverkande Ola Larsmo Medverkande Cato Lein Medverkande Herta Müller Medverkande Taslima Nasrin Medverkande Anisur Rahman Medverkande Zurab Rtveliashvili Medverkande Jenny Tunedal Medverkande Oskar Ekström Medverkande Per Bergström Medverkande Thomas Andersson Medverkande Cato Lein ISBN 9789186703189

När den belarusiska författaren Svetlana Aleksijevitj belönades med Nobelpriset i litteratur 2015 lyftes hon fram som en förnyare av den dokumentära litteraturen och som en frigörare av den sovjetiska kvinnan, men också som en regimkritisk dissident i exil i Europa. I Axel Burénius essä ser vi hur svartvit och förenklad den gängse bilden av den sovjetiska författaren är, hur problematiskt det är att fånga verkligheten redan i Aleksijevitjs hyllade intervjuteknik – liksom i våra mediala bilder av Rysslands krig mot Ukraina, som i vår bristande förståelse av det ukrainska lidandet. Utöver sin knivskarpa analys av Svetalana Aleksijevitjs skrivande – från hennes tidiga partitrogna uppdrag som journalist och hennes stora litterära genombrott på 1980-talet, till revideringarna av hennes tidiga böcker – intervjuar Burénius i sin essä en handfull ukrainska flyktingar i Sverige om deras upplevelser av den fullskaliga invasionen den 24 februari 2022 och den påföljande flykten från hemlandet. De brännande intervjuerna fördjupar och nyanserar vår förståelse av motsättningarna öst–väst, ryskt–ukrainskt, utan att för den skull relativisera frågan om vem som är aggressorn i Rysslands krig mot Ukraina. Persona är den tredje titeln i Fri Tankes essäserie efter Mårten Arndtzéns Konsten är vi och Johan Heltnes Sympati för djävulen.

När den belarusiska författaren Svetlana Aleksijevitj belönades med Nobelpriset i litteratur 2015 lyftes hon fram som en förnyare av den dokumentära litteraturen och som en frigörare av den sovjetiska kvinnan, men också som en regimkritisk dissident i exil i Europa. I Axel Burénius essä ser vi hur svartvit och förenklad den gängse bilden av den sovjetiska författaren är, hur problematiskt det är att fånga verkligheten redan i Aleksijevitjs hyllade intervjuteknik – liksom i våra mediala bilder av Rysslands krig mot Ukraina, som i vår bristande förståelse av det ukrainska lidandet. Utöver sin knivskarpa analys av Svetalana Aleksijevitjs skrivande – från hennes tidiga partitrogna uppdrag som journalist och hennes stora litterära genombrott på 1980-talet, till revideringarna av hennes tidiga böcker – intervjuar Burénius i sin essä en handfull ukrainska flyktingar i Sverige om deras upplevelser av den fullskaliga invasionen den 24 februari 2022 och den påföljande flykten från hemlandet. De brännande intervjuerna fördjupar och nyanserar vår förståelse av motsättningarna öst–väst, ryskt–ukrainskt, utan att för den skull relativisera frågan om vem som är aggressorn i Rysslands krig mot Ukraina. Persona är den tredje titeln i Fri Tankes essäserie efter Mårten Arndtzéns Konsten är vi och Johan Heltnes Sympati för djävulen.

EXKLUSIVA MEDLEMPRISER -Sju författare som alla levt i exil i Sverige som fristadsförfattare. I Fria ord på flykt bidrar de med texter utdrag ur romaner, dikter, artiklar samt genom samtal med svenska kollegor. Samtal om erfarenheterna, texten, poetik, politik och språk. Det är texter som rör sig mellan poesi och personliga berättelser, arabisk dikttradition och belarusisk dokumentärromankonst. Samtal som behandlar så vitt skilda ämnen som poesi och frihet, livet i exil, georgisk performancedikt, Ibsen, feministisk aktivism, sovjetmänniskan och internetaktivism. Författarna, poeterna och journalisterna har alla stått emot repression och förföljelse och fortsatt att skriva och uttrycka sina åsikter. Därför har de inte bara utsattheten gemensamt, utan även ett oerhört mod och framförallt exilen. Möt och läs Svetlana Aleksijevitj, Parvin Ardalan, Faraj Bayrakdar, Jesper Bengtsson, Ida Börjel, Ingrid Elam, Henrik C Enbohm, Pär Hansson, Li Jianhong, Ulrika Knutson, Ola Larsmo, Cato Lein, Herta Müller, Taslima Nasrin, Anisur Rahman, Zurab Rtveliashvili och Jenny Tunedal. Format Flexband Omfång 237 sidor Språk Svenska Förlag Rámus Förlag Utgivningsdatum 2012-11-13 Medverkande Parvin Ardalan Medverkande Faraj Bayrakdar Medverkande Jesper Bengtsson Medverkande Ida Börjel Medverkande Ingrid Elam Medverkande Henrik C Enbohm Medverkande Pär Hansson Medverkande Li Jianhong Medverkande Ulrika Knutson Medverkande Ola Larsmo Medverkande Cato Lein Medverkande Herta Müller Medverkande Taslima Nasrin Medverkande Anisur Rahman Medverkande Zurab Rtveliashvili Medverkande Jenny Tunedal Medverkande Oskar Ekström Medverkande Per Bergström Medverkande Thomas Andersson Medverkande Cato Lein ISBN 9789186703189

EXKLUSIVA MEDLEMPRISER -»Hur många gånger apokalypsen än har upprepats i konsten och hur många olika teknologiska varianter av världsundergången som än har prövats är det först nu som vi har blivit varse att livet är betydligt mer fantastiskt.« Svetlana Aleksijevitj Tjernobyl. Ordet är synonymt med den stora kärnkraftsolyckan år 1986. Men vad vet vi om människorna som upplevde katastrofen? Om dem som lever med följderna? Eller om djuren? I tre år reste författaren Svetlana Aleksijevitj runt i »Tjernobylvärlden« och intervjuade hundratals människor. Resultatet blev en rad psykologiska porträtt och litte­rärt bearbetade monologer, som tillsammans bildar »en krönika över framtiden«. Den här versionen av »Bön för Tjernobyl« är den kompletta versionen från 2005 (med ett nyskrivet förord från 2011) och innehåller drygt en tredjedel mer text än den tidigare svenska utgåvan. Format Inbunden Omfång 404 sidor Språk Svenska Förlag Ersatz Utgivningsdatum 2013-08-21 Medverkande Hans Björkegren Medverkande Håkan Liljemärker ISBN 9789187219573

Jag läste Eva Vezjnavets roman och kände igen byn där jag växte upp. Hon väckte den till liv i min själ. Svetlana Aleksijevitj Ryna satte sig på huggkubben vid lidret och brast i gråt. Ingenting skulle hon få tillbaka. Hon hade kuskat runt i världen på måfå, så långt från allt som verkligen var viktigt. Låt vara att det var snett och vint och halvdött, men det här, det var hennes, det var det enda som var viktigt. Ryna har fått sparken från äldreboendet i Darmstadt och just kommit hem till byn i södra Belarus för att begrava sin farmor -- släktens sista lövjerska, eller häxa eller klok gumma, beroende på vem man frågade. Vågorna av avkulakisering och deportationer, nio regimer och två krig hade spårlöst dragit förbi släktgården -- eftersom ingen ville ha med gummorna Sira att göra, vare sig i krig, revolution eller fred. Gud är fjärran och till ipe är det långt genom skog och kärr...Eva Vezjnavets, f. 1972 utanför Minsk, Belarus, pseudonym för Sviatlana Kurs, journalist, översättare och prisbelönt författare, lever och verkar numera i Warszawa. Vad söker du, varg? var den första romanen som utgavs på Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitjs nya förlag för kvinnliga författare i Belarus och hennes första roman i svensk översättning. KRITIKERRÖSTER För dem som förknippar belarusisk litteratur med Vasil Bykovs visserligen smärtsamma men ändå lugnt realistiska krigsminnen kan Eva Vezjnavets kännas som ett slag i ansiktet. Man blinkar förskrämt inför det konstanta våldet i denna kaotiska och suggestiva krönika från ett avlägset hörn i södra Belarus. [ ] en text som tar andan ur en. Kristina Rotkirch, Hufvudstadsbladet Människan är människans varg är ett slitstarkt romerskt ordspråk. Det är temat i belarusiska Eva Vezjnavets sensationellt läsvärda lilla roman, Vad söker du varg? Här skriver Eva Vezjnavets vidare i Isaak Babels tradition, med sin egen pregnanta stämma. Hennes stil är en blandning av skröna och legend, förmedlad av personliga röster, skrävlande, insisterande och okuvligt levande röster som vill hinna ge sitt vittnesmål, innan någon slår dem i huvudet. Ulrika Knutson, Expressen

Wojna nie ma w sobie nic z kobiety

NOBELPRISET I LITTERATUR 2015 Det finns bara en enda utväg: att börja älska människorna. Att förstå dem med kärlekens hjälp. Svetlana Aleksijevitj De var piloter, stridsvagnsförare, spanare och prickskyttar – kvinnorna som stred i Röda armén, sida vid sida med männen. De var också sjukvårdarna som bar de sårade ut ur stridszonen. Men till skillnad från männen betraktades de efter kriget inte som hjältar, utan bemöttes med misstänksamhet och inte sällan med förakt. Så de teg. Tills journalisten och författaren Svetlana Aleksijevitj fyrtio år senare började söka upp dem på fabrikerna och i hemmen och bad dem berätta sin historia. Den flerfaldigt prisbelönta boken bygger på hundratals djupintervjuer och ingår i författarens stora livsprojekt Utopins röster , ett unikt försök att beskriva den sovjetiska erfarenheten utifrån den lilla människans perspektiv. Kriget har inget kvinnligt ansikte – som tilldelades det polska Kapuscinskipriset 2011 – utkom första gången 1984 i en censurerad version. År 2004 färdigställdes den kompletta utgåvan, som den här översättningen bygger på. KRITIKERRÖSTER  Kommer att kunna jämföras med till exempel Aleksander Solzjenitsyns och Vasilij Grossmans storverk om den sovjetiska historien och människan. Kaj Schueler, Svenska Dagbladet  Ska du bara läsa en enda bok i år, så föreslår jag den här: Svetlana Aleksijevitjs Kriget har inget kvinnligt ansikte. Vare sig du hatar krigsskildringar eller tillhör de passionerade nördar som inte kan värja sig mot suget från fronten, detta är boken för dig. På samma gång ett dramatiskt reportage – ett historiskt scoop – och ett unikt konstverk i den stora ryska litterära traditionen. Ulrika Knutson, Expressen  Förmågan att fånga tonfall och hitta oförglömliga detaljer borde kunna meritera både för ett Nobelpris i litteratur och för Fredspriset. John Swedmark, Arbetet  Svetlana Aleksijevitjs storverk är drabbande och nödvändigt.  Per Svensson, GöteborgsPosten  Bokförlaget Ersatz gör en stor insats som återigen lyfter fram en av vår tids viktigaste författare… Anneli Jordahl, Aftonbladet  Svetlana Aleksijevitj har utfört ett storslaget forskningsarbete och i en läsvärd bok lyft fram en bortglömd kvinnlig historia. Thomas Attorps, Gefle Dagblad  Nu kommer hon med en storslagen bok som på samma sätt berättar historien om sovjetiska kvinnor under kriget. En sugande, mäktig upplevelse där Aleksijevitj åter låter den enskilda människans minnen bli skärvor i en ömsint sammanfogad och mycket större berättelse. Skärvor som likt järnfilsspån bildar tydliga magnetiska mönster. Gunnar Bergdahl, Helsingborgs Dagblad    UR INLEDNINGEN  Männen... De släpper ogärna in kvinnorna i sin värld, på sitt territorium...På traktorfabriken i Minsk sökte jag efter en kvinna, hon hade varit prickskytt. Om henne hade man åtskilliga gånger skrivit i fronttidningarna. Hennes hemtelefonnummer fick jag av hennes väninnor i Moskva, men det var gammalt. Och efternamnet jag antecknat var hennes flicknamn. Jag gick till...

Nuori kirjastonhoitaja Mine on ollut lapsesta asti haaveilija ja romantikko. Tietämättään hän polveutuu kaukaisesta valkoisesta susivartijasta, jonka tehtävänä on suojella vihollisilta Manzaran aluetta, joka sijaitsee toisessa ulottuvuudessa. Eräänä päivänä Minen elämä muuttuu, kun hän näkee autonsa takapeilistä keltaiset, vangitsevat silmät. Samana päivänä hän huomaa erään miehen seuraavan itseään. Tuntematon mies vie hänet seikkailuun, mistä hän ei olisi osannut edes uneksia. Kohdattuaan Turkan, hän haluaa alkaa selvittää, kuka on tuo erikoinen mies. Ystävänsä Ellan kanssa Mine lähtee etsimään Turkkaa, joka vei heidät toiseen ulottuvuuteen Manzaraan, jota asuttavat erilaiset ihmis- ja haltiasudet. Onko Mine loppujen lopuksi uneksija? Entä onko seikkailu toisessa ulottuvuudessa ja maailmassa vain vilkasta mielikuvitusta?

ÅRETS NOBELPRIS I LITTERATUR Jag bad dem om en enda sak: att minnas sina barnsliga ord. Sina barnsliga känslor. Att återvända till den tid då de fortfarande var änglar. För jag visste: detta kan inte berättas med andra ord. - Svetlana Aleksijevitj Sommaren 1941. De var barn när kriget kom. Papporna försvann till fronten, mammorna anslöt sig till partisanerna eller flydde med sina familjer, många barn som plötsligt blev föräldralösa hamnade på barnhem. Kriget på östfronten är också barnens historia, men ingen skulle nedteckna den förrän Svetlana Aleksijevitj sökte upp de överlevande och bad dem minnas. Och de mindes. En pojke hade sett grannens hund sitta och gråta på askan efter det nedbrunna huset. En flicka sprang ut för att krama en tysk soldat eftersom hon trodde att det var pappa som kom hem. En annan drömde om en ängel som övertalade henne att utstå slavarbetet i Tyskland Här är hundra berättelser om barn i krig. Om Kriget har inget kvinnligt ansikte (2012): Ett storslaget litterärt oratorium. Dokumentärjournalistik som stor konst. - Per Svensson Om Tiden second hand (2013): Hennes arbete har kallats unikt och stor­slaget, och trots mörkret i det, omänskligheten och fasorna, är intrycket ljust, stort. Aldrig förut har bekännelselitteratur så exakt lyckats beskriva vad ett samhälle är. - Ulrika Milles Om Bön för Tjernobyl (2013): Svetlana Aleksijevitjs monumentala bok­projekt Utopins röster liknar inget annat. - Christian Swalander Om Zinkpojkar (2014): I Dostojevskijs efterföljd försöker hon formulera människans erfarenhet av det obeskrivliga. - Kristoffer Leandoer

Yksinäinen löytää tavallisen velho-opettajan, jolla on erikoisia seuralaisia. Mitä muita salaisuuksia hänellä on, ja kuinka kauan arki sujuukaan ongelmitta? Tapaamme myös pyhiin vaeltavan papin, joka näkee näkyjä arvoituksellisesta paikasta outoine tapoineen.

NOBELPRISET I LITTERATUR 2015Tjernobyl. Ordet är synonymt med den stora kärnkraftsolyckan år 1986. Men vad vet vi om människorna som upplevde katastrofen? Om dem som lever med följderna? Eller om djuren? I tre år reste författaren Svetlana Aleksijevitj runt i Tjernobylvärlden och intervjuade hundratals människor. Resultatet blev en rad psykologiska porträtt och litterärt bearbetade monologer, som tillsammans bildar en krönika över framtiden . – Denna utgåva är den kompletta versionen från 2005 med drygt en tredjedel mer text och ett nyskrivet förord från 2011. KRITIKERRÖSTER  Aleksijevitj återger människornas tankar, skriver ut deras gråt, fäster till och med stumheten på papper. Orden tränger likt strålarna ända in i märgen. Maria Hamberg, Allehanda  Svetlana Aleksijevitjs monumentala bokprojekt Utopins röster liknar inget annat. Christian Swalander  … jag vill också att alla som själva skriver ska ta till sig det här sättet att skriva … att riva bort oväsentligheterna i en utdragen sanningsprocess och sen bygga ihop det som är kvar till ett helt annat slags språk. Där själva stenarna ropar. Och där ensamheten och tystnaden är överväldigande. John Swedenmark  Svetlana Aleksijevitj skriver stor litteratur. Det visar den utvidgade nyutgåvan av Bön för Tjernobyl om följderna av kärnkraftsolyckan. Mats Granberg, NorrköpingsTidningar  Boken är en del av den kulturgärning förlaget Ersatz gör när hela den svit på fem böcker som Aleksijevitj kallar Utopins röster blir tillgänglig på svenska. Gunnar Bergdahl, Helsingborgs Dagblad

Ykskylän Uneksija; Kertoelma: suuraakkosin

Vill du veta varifrån Putin kommer? Vad det ryska folket är i dag? Och varför? Läs den här boken. Svetlana Aleksijevitj En kväll strax före kriget mot Ukraina 2014 blev jag hembjuden till en bekant i Moskva. Ett litet bostadshus i centrum. Middagen lagades av en filippinsk hushållerska. På ett vackert bord stod champagne. Gästerna diskuterade nyheterna. Putin kalla­des för tsaren. Oligarkerna hyllades som visionärer, de donerade stora summor till modern konst, och inte vilken som helst utan bra modern konst. Gästerna utbytte åsikter om samtidskonsten. Namn, namn, namn. Känner du honom? Jag kan presentera dig. Inget att tacka för. Jag åt och sade ingenting. Jag hade just kommit tillbaka från Rjazanregionen, från en väglös by där man släckte skogsbränder med hinkar. Maten var utsökt. Jag tror att jag hade lärt mig Moskvas viktigaste regel: Låt maten tysta mun. Jelena Kostiutjenko Mitt älskade land är en reportagebok om ­Ryssland, om korruptionen och rovdriften på natur och människor. Jelena Kostiutjenko arbetade i sjutton år på Novaja Gazeta och lever sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i exil.    Kostiutjenkos svidande reportage lyfter fram ett Ryssland som få utomstående får se. Med en sparsmakad, orubblig prosa blottlägger hon cynismen och korruptionen, men också modet och hjärtat hos sitt älskade land. Clarissa Ward, CNN  Jelena Kostiutjenko, född 1984 i Jaroslavl, Ryssland. Började att arbeta på Novaja Gazeta som sjuttonåring och har kallats Anna Politkovskajas efterföljare. År 2014 kunde hon visa att det fanns ryska soldater i ockuperade Donbas. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 var hon den enda ryska journalist som släpptes in i landet och blev först om att rapportera från ryskockuperade Cherson. År 2022 nominerades hon till Årets journalist i Europa av European Press Prize.    KRITIKERRÖSTER Det första man ska säga om boken är vilken fantastisk reportagejournalist Jelena Kostiutjenko är. Hon letar upp platser och människor som ingen annan rapporterar om. Den här boken spänner över femton år av skrivande. Det är alltså från det att hon var tjugo år och hängde med marginaliserade ryska ungdomar i laglösa förorter och ända fram till krigsrapporteringen på senare år i Ukraina. Och det finns ett kapitel i slutet av boken, från Mikolajiv i södra Ukraina. Det där är arton sidor som alltså, det går inte att värja sig från. Jag grät när jag läste det. Hon skriver helt otroligt faktiskt. Fredrik Wadström, Kulturnytt P1

Syrjäisellä Öckerön saarella kasvanut Markus Torgeby oli teini-ikäisenä hyvin lahjakas pitkänmatkanjuoksija. Kunnianhimoinen valmentaja otti nuorukaisen suojatikseen ja päätti valmentaa tämän Euroopan huipulle.Kovat tavoitteet toivat ulkopuolisia paineita ja vaatimuksia, jotka söivät juoksemisen iloa. Samaan aikaan Markus joutui myös ottamaan vastuun MS-tautiin sairastuneesta äidistään. Sitten nuori lupaus loukkasi vakavasti jalkansa harjoitusleirillä ja joutui lopettamaan ainoan asian, joka tuotti hänelle nautintoa: juoksemisen.20-vuotiaana Markus päätti jättää kaiken ja muuttaa yksin metsään Jämtlantiin. Mukaansa neljän vuoden mittaiseksi venyneelle erakkotaipaleelleen hän otti vain juoksemisen: se oli hänen huumeensa, joka saattoi tuhota hänet ja pelastaa hänet mutta jota ilman hän ei voinut elää. Pelastukseni oli se hetki, jolloin loikkasin laatikosta ja karistin pois kaiken, mikä oli mitattavissa: etäisyydet, nopeudet ja ajat. Se, mikä saa monet liikkeelle, myös estää monia. Juoksijan sydän on unohtumaton kirja juoksemisesta ja elämästä, jotka ovat joskus yksi ja sama asia.

NOBELPRISET I LITTERATUR 2015 Jag bad dem om en enda sak: att minnas sina barnsliga ord. Sina barnsliga känslor. Att återvända till den tid då de fortfarande var änglar. För jag visste: detta kan inte berättas med andra ord. - Svetlana Aleksijevitj  Sommaren 1941. De var barn när kriget kom. Papporna försvann till fronten, mammorna anslöt sig till partisanerna eller flydde med sina familjer, många barn som plötsligt blev föräldralösa hamnade på barnhem. Kriget på östfronten är också barnens historia, men ingen skulle nedteckna den förrän Svetlana Aleksijevitj sökte upp de överlevande och bad dem minnas. Och de mindes. En pojke hade sett grannens hund sitta och gråta på askan efter det nedbrunna huset. En flicka sprang ut för att krama en tysk soldat eftersom hon trodde att det var pappa som kom hem. En annan drömde om en ängel som övertalade henne att utstå slavarbetet i Tyskland Här är hundra berättelser om barn i krig. Om Kriget har inget kvinnligt ansikte (2012): Ett storslaget litterärt oratorium. Dokumentärjournalistik som stor konst. - Per Svensson Om Tiden second hand (2013): Hennes arbete har kallats unikt och stor­slaget, och trots mörkret i det, omänskligheten och fasorna, är intrycket ljust, stort. Aldrig förut har bekännelselitteratur så exakt lyckats beskriva vad ett samhälle är. - Ulrika Milles Om Bön för Tjernobyl (2013): Svetlana Aleksijevitjs monumentala bok­projekt Utopins röster liknar inget annat. - Christian Swalander Om Zinkpojkar (2014): I Dostojevskijs efterföljd försöker hon formulera människans erfarenhet av det obeskrivliga. - Kristoffer Leandoer

Nyt on kunnon riita käynnissä. Eläimille on nimittäin järjestetty juoksukilpailut, mutta miten on mahdollista, että toiseksi tuli etana? Tuloksissa on pakko olla jotain pielessä – tätä mieltä on nopeudestaan tunnettu jänis. Etana palkintopalleilla on lähes loukkaus häntä kohtaan!Miten palkintolautakunta perustelee palkintojen jakoa? Ja miksi nopea pääskynen ei päässyt palkinnoille ollenkaan? Pikajuoksijat on H. C. Andersenin satu vuodelta 1858.Tanskalaisen kirjailijan ja runoilijan Hans Christian Andersenin (1805?1875) tuotantoon kuuluu romaaneja, näytelmiä, oopperoita, runoja, matkakertomuksia ja omaelämäkertoja. Andersen on maailmanlaajuisesti tunnettu saduistaan, joita on käännetty lukuisille eri kielille.

Nabokov i kjol. Svetlana Aleksijevitj  I en stad i Uralbergen förbereds ett historiskt återskapande av den ryska revolutionen inför hundraårsjubileet. Ryssland är ett hårdare klassamhälle än någonsin och befolkningen hemsöks av onda andar från de omgivande bergen. Anfilogov, en rik och cynisk professor, ger sig ut på en illegal expedition för att söka efter ovärderliga rubiner som ingen hittills lyckats hitta. Under expeditionen blottläggs den grymma sanningen om människans rovdrift av naturen och de katastrofer som hennes omättliga girighet har gett upphov till. I sin prisbelönade dystopiska roman berättar Olga Slavnikova om kärlek, besatthet och mord, och om hur långt människan är beredd att gå för att få vad hon vill ha. KRITIKERRÖSTER  Som helhet balanserar boken hela tiden ett skälvande hårstrå från det alltför utdragna, det alltför detaljerades avgrund, men trampar aldrig över. Texten drivs framåt av en konsekvent, kompromisslös vilja, och resultatet blir både fascinerande och omskakande. 2017 tillhör dessutom den kategori läsning som har en nästan fysisk påtaglighet, och stannar kvar inte bara i minnet, utan i kroppen. Paulina Helgesson, Svenska Dagbladet  Romanen är raffinerad och komplex i intrig och utförande, en mäktig bok, men det som är sensationellt är språket. Olga Slavnikova är så nyskapande i sitt bildspråk att detta blir en begivenhet i sig själv.  Maria Schottenius, Dagens Nyheter  Bildspråket är hisnande, de vilda metaforerna sliter mer än en gång undan mattan som läsaren står på. Man måste anstränga sig lite och ha uthållighet om man ska utforska detta fiktionsuniversum. Men då blir man också rikligt belönad. Förmodligen ruvar boken även på kompositionsmässiga finesser som jag inte upptäckt. Litterära ädelstenar, som kan grävas upp av en noggrann läsare... Om vi ska summera så är denna bok ett uppiggande (om än lite motsträvigt) motgift att sätta tänderna i om man blivit trött på lättsmält, ordfattig och andefattig litteratur. Jan Hoff, Kristianstadsbladet  2017 är inte en berättelse som kan läsas på avstånd. Det är att skriva på ett kontrakt och underkasta sig ett strömvirvlande av berättande, det är att kliva ner i en vild fors av ord, metaforer, scener och personer. Om läsare säger ja till det, väntar en stor läsupplevelse. Annika Koldenius, Borås Tidning  … hur obehagligt det än är, verkar det som om författaren tryckt in tummen i vår tids varböld. Långt och djupt. Utan att säga det. Det är som om hon masserar en öm punkt och inte kan hålla sig från att trycka till. Maria Hamberg, Norrbottenskuriren  Full koncentration behövs och den som verkligen vill kunna ta till sig Olga Slavnikovas utmärkta språk och ha fullt utbyte av den komplicerade historia som berättas bör låsa in sig i ett par dagar och ägna nästan all uppmärksamhet åt att ta sig fram genom romanens alla stigar och spår. Det är värt ansträngningen, när man kommer ut på andra sidan känns det att man fått en litterär upplevelse av klassiskt snitt. Elisabeth...

Joka kolmas juoksija etsii vastausta juoksuharrastuksen mielekkyyteen. Missä menee raja? Kirjailijan oma sairaskertomus toimii astinlautana ponnistukselle riman ali. Kirjan tapahtumat liikkuvat kolmessa tasossa. Villit ja vapaat ajatukset kutkuttavat nauruhermoja tai hermoja. Sairaudesta toipumisen ja harjoittelun vuoropuhelusta syntyi sata päiväkirjamerkintää. Lukija viedään myös mukaan kesäiseen kaupunkiin juoksemaan Helsinki City Maraton. Tarinat juoksemisesta eivät tee maailmaa paremmaksi, mutta tarjoavat pehmeän tyynyn nukahtaa kesken lukemisen. Kunto kasvaa levossa. Juoksijan tärkein ruumiinjäsen on korvien väliin jäävä tyhjä tila. Tässä kirjassa sitä yritetään täyttää sopivalla sekoituksella lepoa, viisautta ja juoksemista. Epäonnistuminen on sallittua.