Det hittades 404 produkter som matchar din sökning efter demokratin i 6 butiker:

Tänk om du hade fått lov att rösta i valet! Vad hade du velat ändra i Sverige? Vilka frågor är viktiga för dig? För att få rösta i riksdagsvalet måste man vara 18 år. Det tycker Rädda barnens ungdomsförbund är alldeles för sent. I den här boken får du tips på hur du kan påverka ditt liv under tiden du väntar på att bli äldre. Eller på att åldern för att få rösta sänks.Hegas fakta: Du kan! visar barn hur de kan engagera sig för att få mer att säga till om. I den här boken berättar vi om demokrati, val och yttrandefrihet. Men den belyser också frågan om barns rättigheter och möjligheter att påverka samt varför man borde sänka rösträttsåldern till 16 år.

Demokratie lernen und demokratisches Handeln in der Schule: Texte zur Demokratiepädagogik

Upptakten till det spanska inbördeskriget (19361939) började redan 1931 när den spanske kung Alfons XIII lämnade landet. Under den fem år långa perioden ledde misslyckade reformer och ökande folkligt missnöje till en allt större polarisering i det spanska samhället konflikter som 1936 utmynnade i öppet krig. Men, i den spanska historieskrivningen har den segrande sidan ofta hårdhänt redigerat historieskrivningen. Det gäller både Francoregimen och i dagens Spanien där okänt för många svenskar särskilda lagar reglerar vad man får skriva om spansk historia. I boken En demokrati utan demokrater skildrar Inger Enkvist de dramatiska händelser som ledde fram till inbördeskriget men inte kriget i sig. Med hjälp av nya rön från spanska och utländska historiker och eget forskningsarbete i Spanien, försöker hon klargöra vad som egentligen hände under dessa år när allt som kunde gå fel också gick fel. I boken rivs de kulisser som de olika sidorna velat resa kring sitt eget eftermäle för detta var en orolig och brutal tid, med oförsonlig våldsamhet från alla parter. Ingen Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet. Hon har tidigare (på annat förlag) bland andra utkommit med boken Erövringen av Amerika. Spanien och nya världen 14921600 (NoK) och Spanska tänkare under 1900-talet (Thales). En demokrati utan demokrater är hennes första bok på Bokförlaget Augusti. Format Inbunden Omfång 197 sidor Språk Svenska Förlag Bokförlaget Augusti Utgivningsdatum 2023-06-22 Medverkande Mårten Ericson Medverkande Mårten Ericson ISBN 9789185301423

I den fjärde boken om Per Zander och hans kriminalteam på IT-brottssektionen blir de inblandade i den mörka världen av nättroll och makthungriga politiker. Ett mord på försvarsdepartementet visar sig dölja en avancerad hacker-attack mot de mest utsatta datorerna och personerna i den svenska demokratin. När Per kommer utövarna närmare visar det sig att de döljer sig bakom ett nätverk av "troll" som riktat in sig på att göra länder instabila. Trollgruppen sitter i Stockholm, har förgreningar till öst och pekas ut av Säpo som en av de mest farliga fredsstörare i vår tid. När Per och hans medarbetare arbetar sig in mot kärnan av gruppen leder spåren till Estland och i en desperat jakt på mördare hamnar några av medarbetarna i knipa i Tallinn. I Estland är man ovilliga att hjälpa Säpo och Sverige. Det leder till att en militär operation inleds och en svensk insatsstyrka skickas i hemlighet till främmande land.Detta är den fjärde fristående boken om Per Zanders grupp som jobbar med extra kniviga fall.

EXKLUSIVA MEDLEMPRISER -Har demokratin någon framtid i en värld av uppbrutna gränser och växande komplexitet? Denna bok hävdar att demokratin trots sina brister inte endast kommer att överleva utan dessutom utvecklas och fördjupas. Demokrati över gränser är 1997 års rapport från SNS Demokratiråd, som svarar för en årlig granskning av det politiska systemet. Den stora frågan är hur demokratin ska finna fungerande former i politikens nya världsordning. Rapporten granskar särskilt demokratin i Sverige, EU och kommunerna. En ny undersökning visar hur väljare och valda bedömer hur politiken fungerar i global, nordisk, nationell, regional och lokal skala. Format Häftad Omfång 150 sidor Språk Svenska Förlag SNS Förlag Utgivningsdatum 1997-06-01 Medverkande Olof Petersson ISBN 9789171506726

Moderni demokratia on kehittynyt tiiviissä suhteessa aikaan. Sen ytimessä ovat olleet niin historian kriisit, kumoukset ja katkokset kuin ajatus historian edistymisestä ja parempien tulevaisuuksien kuvittelemisesta. Toisen maailmansodan jälkeen demokraattisen kulttuurin ytimeen ovat nousseet menneisyyden hallinnan ideat. Mutta mitä kaikkea demokratian aikakäsitykseen lopulta kätkeytyy? Demokratian aika esittää uuden tulkinnan modernin kansanvallan ideasta ja historiasta. Äänioikeuden tai edustuksellisuuden kaltaisten ilmiöiden sijaan kirja lähestyy demokratiaa ajattelutapana, jonka ytimessä ovat kilpailevat käsitykset ajan luonteesta ja historian suunnasta. Yliajallisen teorian sijaan demokratia onkin ymmärrettävä aate perintönä, joka kantaa mukanaan tiettyjen historiallisten kokemusten perintöä.

Historikern och journalisten Anne Applebaum skildrar den speciella politiska utvecklingen i många länder i Europa de senaste två decennierna. Metodiskt redogör hon för den antidemokratiska tendens som blivit alltmer tydlig i till exempel Polen och Ungern.Applebaum utforskar i detalj attraktionen av nya auktoritära rörelser för människor som lever i demokratier. Vad erbjuder dessa rörelser? Till vilka instinkter talar de? Varför har de dykt upp just nu? Boken innehåller några nya rapporter, från Spanien, Schweiz och Brasilien. Applebaum undersöker några historiska exempel på andra samhällen som förförts av auktoritär retorik, däribland det stalinistiska Centraleuropa, liksom Nazityskland. Hon utforskar också polariseringen och dess effekter, meritokratin och dess missnöje. Men det viktigaste fokuset ligger på attraktionen av totalitärt tänkande och enpartistatens lockelse.

Ett spöke från det förflutna hemsöker stora delar av världen – högerpopulismen. Alltsedan början av 2000-talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i övriga världen. Framgångarna har i många fall ritat om ländernas politiska landskap och skapat nya ledarfigurer som Viktor Orbán i Ungern, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA. Martin Gelins och Erik Åsards högaktuella bok Hotet mot demokratin är en skarpsynt skildring av högerpopulismens återkomst. Hur påverkas den liberala demokratin i Europa och USA? Är högerpopulismen ett reellt hot mot demokratin? Och hur klokt är det av vänstern att tävla med högern i grenen populism? Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, och Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, ger oss en djupare förståelse för ett samtida fenomen som i hög grad har satt agendan för det politiska samtalet.

Komplikationer på politisk nivå har fått många att undra hur vårt demokratiska styrelsesätt har kommit till, och varför det orsakar så mycket vånda för vanliga människor. Våra förfäder fantiserade ihop diverse religioner, som mest har bidragit till människoförakt och hot om syndastraff. En genomgång av despotismens historia visar att imperierna ledde till korruption i stor skala, till förmån för härskarens familj och vänkrets. Fortfarande finns många nationer, särskilt i Afrika, som satt detta i system. De demokratiska försöken motverkas idag genom en rad organisationer av religiös, industriell och finansiell art, som försvårar den avsedda folkliga förankringen. Överbefolkningen av vår planet hotar människans existens, samtidigt som imponerade medicinska framsteg ökar den individuella livslängden. Den effekten gör sig även klart märkbar i vårt land.

Keitä olivat suomettumisen suuret hämähäkit? Pamfletti nyky-Suomesta, jossa älymystö on kuollut ja media sensuroi itseään, ravistelee kuin ruumiinavaus.Suomi ei ole länsimaa. Parlamentarismia ja markkinataloutta vieroksutaan. Media sensuroi itseään ja älymystö on kuollut. Elämme autoritäärisessä demokratiassa. Tämä ei ole fiktiota. Tämä on nyky-Suomen ruumiinavaus. Ihanneyhteiskunta, jossa luulemme elävämme, on lumetodellisuutta, kuten tieteiselokuvassa Matrix. Harhan on luonut konsensus, pakotettu yksimielisyys. Menneisyyden virheistä ei keskustella, vaihtoehdot ovat kadonneet, toisinajattelijat leimataan häiriköiksi. Pahoinvointi syvenee. Suomi on pysähtynyt. Toimittajat Katja Boxberg ja Taneli Heikka ovat kirjoittaneet pamfletin, joka herättää sinut lumetodellisuudesta. Oletko valmis nielaisemaan tasapäistävästä konsensuksesta vapauttavan Matrixin sinisen pillerin? Sen jälkeen paluuta entiseen ei enää ole.

När två så begåvade personer som Karl Erik Norrman och Lars Arvid Boisen skriver om något så angeläget då blir det provokativt och informativt. Kanske blir Demokratins förfall obligatorisk läsning i de lärosäten där man ännu tror på den tredje uppgiften. Boken är nödvändig läsning för politker, företagsledare, NGO:s, opinionsledare och alla övriga som strävar efter ett öppet och fritt samhälle. Demokratin är i fara och behöver räddas argumenterar författarna.

Sveriges kommuner ansvarar för betydelsefulla och kostnadstunga verksamheter. De har därtill långtgående befogenheter och rätt att beskatta sina invånare. Kommunernas centrala roll i det svenska statsskicket ställer därför höga krav på en välfungerande lokal demokrati. De fyra forskarna i SNS Demokratiråd 2022 undersöker hur demokratin i landets kommuner mår. Vilka är de främsta utmaningarna? Och vilka vägval står den inför? Utifrån sin analys för de fram förslag till hur demokratin skulle kunna fungera bättre.

Inget vi tidigare varit med om hade kunnat förbereda oss för det som hände, det tog bara stopp och allt vi hade tagit för givet var bara borta över en natt. Sveriges Statsminister 2030   År 2025 var året när de stora länderna valde att isolera sig och dra tillbaka alla sina åtaganden globalt.   Allt blev kaos, den globala ekonomin hade lagt ett finmaskigt nät över de västliga demokratierna i flera lager och ingen visste längre hur det satt samman.   Bara i Sverige blev miljoner människor arbetslösa och ett nytt samhälle växte så småningom fram men isoleringen bestod och de nordiska länderna blev tvungna att gå samman och bilda Federation Stornorden.   Alla gillade inte den nya ordningen och under många år rasade uppror och vissa städer blev ockuperade i så kallade enklaver, dessa levde på att utföra räder där man stal mat,utrustning och kidnappade människor.   Året var 2045 och Kevin skulle fylla 18 år och hade varit demokratiadept i tre år, nu skulle bara examensprovet i Stockholm klaras av för att han skulle bli fullvärdig medborgare och tilldelad en uppgift i samhället.   Under resan till Stockholm kom larmet att Gisslinge blivit utsatt för en räd. Det visar sig att Kevins storasyster och lillebror är med bland de som blivit kidnappade och Kevin förbannar sig själv att han inte varit hemma.  Varför gör ingen från rådet eller den nationella milisen något? Vad kan det ha varit i den hemliga transporten som ryktena säger var målet för räden och vem är det som tipsat om den?   För 11 år sedan försvann hans far under en handelsresa och nu båda hans syskon, hans mor verkar ge honom skulden men vad skulle han kunna göra?

För första gången sedan 1930-talet är demokratin utmanad i vår del av världen. Vad är det som orsakar den populistiska störtvågen? Och hur kan demokratins självförsvar mobiliseras? Svaret är inte mer ekonomisk liberalism, hävdar författarna i Vad krävs för att rädda demokratin? Den nyliberala tilltron till marknadens självreglering har havererat. Läran saknar svar på vår tids frågor växande klyftor och främlingsfientlig nationalism. Ur nyliberalismens skeppsbrott växer populismen fram. Alternativet är att den ekonomiska liberalismen underordnas den politiska. En fredsformel mellan kapitalism och demokrati behöver återskapas under vår tids förutsättningar. Den måste balansera höger mot vänster men också tygla marknadskrafterna globalt för att demokratin skall överleva. Balansakten avgör våra barns framtid. 

Kirjassa on kolme Tarinaa. Ensimmäinen on Demokratia ja tasa-arvo. Sen Punaisena lankana on ihmisoikeudet ja tasavertaisuus lain edessä. Toisena tarinana on Punaviiniä ja kolmantena tarinana on Skenaario . Näissäkin jatkuu sama punainen lanka , mutta niiden kerrontatyyli poikkeaa oleellisesti ensimmäisestä. Ne ovat enemmän viihteellisiä .

Vid sidan av historieskrivningens breda allfarvägar söker Erik Tängerstad efter historier som kan kasta ljus över demokratins samtida kris. Genom att ställa frågor på annorlunda sätt och leta på oväntade ställen bidrar Tängerstad till demokratins nödvändiga självreflektion. Hur tänker Vladimir Putin? Varför tillgrep Napoleon III i 1860-talets Frankrike så gärna folkomröstningar? Hur kom det sig att talmannen i det brittiska underhuset mitt under den mest intensiva Brexitstriden åberopade en lag från 1604? Varför dröjde det så länge innan USA fick ett konservativt politisk parti? Varför avsade sig Spaniens kung Juan Carlos 2014 tronen för att några år senare fly landet? Hur uppstår egentligen konspirationsteorier? Essäerna i denna bok gör inte anspråk på att lämna lösningar på samtidens kriser. Men kanske kan de kasta lite ljus, lite sidobelysning, över dem. Erik Tängerstad är lärare, historiker och skribent. År 2016 utkom han på Korpen med På flykt En essä om politiskt sönderfall.

Tänk om du hade fått lov att rösta i valet! Vad hade du velat ändra i Sverige? Vilka frågor är viktiga för dig? För att få rösta i riksdagsvalet måste man vara 18 år. Det tycker Rädda barnens ungdomsförbund är alldeles för sent. I den här boken får du tips på hur du kan påverka ditt liv under tiden du väntar på att bli äldre. Eller på att åldern för att få rösta sänks.Hegas fakta: Du kan! visar barn hur de kan engagera sig för att få mer att säga till om. I den här boken berättar vi om demokrati, val och yttrandefrihet. Men den belyser också frågan om barns rättigheter och möjligheter att påverka samt varför man borde sänka rösträttsåldern till 16 år.

Miten demokratiaa ja oikeusvaltiota voidaan heikentää kuin varkain? Katalin Miklóssy pureutuu tärkeässä kirjassaan nyky-Unkarin elämänmenoon sekä tavallisten kansalaisten arkisten ongelmien näkökulmasta että valottaen laajempia yhteiskunnallisia kehityskulkuja. Kirja osoittaa konkreettisesti, miten oikeusvaltiota on Unkarissa kyetty järjestelmällisesti murentamaan pienin askelin ja miten vaalien manipulointi, kansalaisyhteiskunnan liikkumatilan rajoittaminen, median kontrollointi, laajalle levinnyt korruptio ja nationalismin lietsominen ovat toimineet siinä tehokkaina keinoina. Kirjan ydinsanoma on, että demokratiaa voidaan heikentää missä tahansa, asteittain ja hiljaa – myös Suomessa. Katalin Miklóssy on poliittisen historian dosentti ja itäisen Euroopan tutkimuksen tieteenalavastaava Helsingin yliopistossa. Hän työskentelee Aleksanteri-instituutissa. Miklóssy tutkii itäisen Keski-Euroopan pitkän aikavälin oikeusvaltiokehitystä ja tarkastelee nationalismin ja konservatismin eri ilmiöitä. Miklóssy on esiintynyt asiantuntijana mediassa sekä pitänyt luentoja yrittäjille, poliittisille päättäjille ja kansalaisjärjestöille. Hän on julkaissut tutkimuskentästään useita teoksia.

Demokrati är ett honnörsord i politiken. Men det kan eka skrämmande tomt när kriserna staplas på varandra, och ovissheten om framtiden känns övermäktig. I tio korta kapitel ger författaren svar på några av de vanligaste och viktigaste frågorna som ställs om demokrati i tider av kris. Boken har ett unikt och direkt tilltal, och skriver inbjudande och fängslande om komplexa frågor. Skönlitteratur, filosofi och vardagliga exempel varvas för att illustrera kärnan i centrala demokratiska idéer. Detta är något så ovanligt som en bladvändare om demokrati. En stor bok i litet format.

Inget vi tidigare varit med om hade kunnat förbereda oss för det som hände, det tog bara stopp och allt vi hade tagit för givet var bara borta över en natt. Sveriges Statsminister 2030   År 2025 var året när de stora länderna valde att isolera sig och dra tillbaka alla sina åtaganden globalt.   Allt blev kaos, den globala ekonomin hade lagt ett finmaskigt nät över de västliga demokratierna i flera lager och ingen visste längre hur det satt samman.   Bara i Sverige blev miljoner människor arbetslösa och ett nytt samhälle växte så småningom fram men isoleringen bestod och de nordiska länderna blev tvungna att gå samman och bilda Federation Stornorden.   Alla gillade inte den nya ordningen och under många år rasade uppror och vissa städer blev ockuperade i så kallade enklaver, dessa levde på att utföra räder där man stal mat,utrustning och kidnappade människor.   Året var 2045 och Kevin skulle fylla 18 år och hade varit demokratiadept i tre år, nu skulle bara examensprovet i Stockholm klaras av för att han skulle bli fullvärdig medborgare och tilldelad en uppgift i samhället.   Under resan till Stockholm kom larmet att Gisslinge blivit utsatt för en räd. Det visar sig att Kevins storasyster och lillebror är med bland de som blivit kidnappade och Kevin förbannar sig själv att han inte varit hemma.  Varför gör ingen från rådet eller den nationella milisen något? Vad kan det ha varit i den hemliga transporten som ryktena säger var målet för räden och vem är det som tipsat om den?   För 11 år sedan försvann hans far under en handelsresa och nu båda hans syskon, hans mor verkar ge honom skulden men vad skulle han kunna göra?