Det hittades 289 produkter som matchar din sökning efter essan i 5 butiker:

Hela våren har Essan bråkat med sin mamma. Hon vill inte åka iväg över sommaren som sommarbarn. Hon vill vara hemma med sin bror. Men mamman envisas, hon hade själv trivts som sommarbarn. Hon vill att Essan ska få en paus från livet i stan, hon ska vara sex veckor på en gård i Västergötland där de har både hästar och kor. Essan tycker att det ska bli skönt att lämna sin mamma, som ofta dricker för mycket och är på ett dåligt humör hela tiden. Hon är däremot orolig för sin treåriga lillebror Robert som ska vara hon en annan sommarfamilj. Varför hade de inte kunnat få vara tillsammans?Snart är det den stora avskedsdagen, och Essan möter för första gången sin nya sommarfamilj. De bor på en vacker gård och verkar trevliga, nästan som en perfekt familj. Det sticker i Essans hjärta att se hur en lycklig familj kan vara, och hon undrar hur hon ska stå ut i sex veckor med dessa människor.Anita Gustavsson (1945-2015) var en svensk författare som under sin produktiva författarkarriär skrev ett flertal älskade barn- och ungdomsböcker.

Samlingsvolymen Essäer innehåller Jan Olov Ulléns essäsamlingar Det skrivna är partitur [1979], Gå, lilla ballad, och finn min härskarinna [1994] och den tidigare opublicerade Höviska essäer. Essäerna rör sig från medeltida italiensk poesi till Göran Sonnevi och Lars Norén. Essäer samlar en av våra finaste poesikritikers livslånga arbete med litteratur. Jan Olov Ullén (f. 1934) är författare, kritiker och översättare. Han arbetade länge som producent vid Sveriges Radio.Följande skriver Rebecka Kärde i sitt förord:"På samma sätt som Ezra Pound är poet och Marcel Proust är prosaist är Ullén inte litteraturkritiker han är poesikritiker. Med detta kall kommer särskilda svårigheter. Kritik av prosa är ju, ytligt sett och på håll, ett imitationsarbete, med grund i en gemensam syntaktisk konvention, ett sätt att föra sig i världen och tiden. Mellan poesikritiken och dess objekt finns ett större epistemologiskt avstånd. För att låna en av Ulléns formuleringar om Jesper Svenbros »Mimopoeia« är utmaningen att »öka vår rent rationella förståelse av den så irrationella text som kallas dikt«. Det gör det varken »svårare« eller »lättare« att skriva om poesi än om prosa. Poängen är att metoden delvis är en annan, och det är sällan man märker det så tydligt som hos Ullén. Han sätter samtliga sinnen och speglar i arbete: hörsel, takt, andning, historia, kontext hela kroppen, hela världen!"

EXKLUSIVA MEDLEMPRISER -Vad betyder det att all kunskap som vi människor har alltifrån teoretiska insikter till praktiska färdigheter är just vår kunskap? Genom att vända på värderingen av termerna i den klassiska motsättningen mellan doxa - vad vi tror om världen och oss själva - och episteme hur det egentligen ligger till - och hävda att all kunskap i grund och botten är doxisk försöker jag skissera ett annat slags kunskapslära - en doxologi. Mats Rosengrens essä rör sig mellan fakta, tolkning, kunskap och vetande. Med utgångspunkt i Protagoras homo mensura-sats - "Människan är alltings mått: måttet för det varande, att det är, och för det ickevarande, att det icke är" - jagar den efter ett användbart kunskapsbegrepp och finner en kompromiss mellan den eviga, absoluta Sanningen och den totala relativismen: retorikens situerade, doxiska syn på sanning och kunskap. 2008 blev Doxologi - en essä om kunskap belönad med översättningspriset Pro Lingua. 2:a utgåvan 2008. Format Danskt band Omfång 115 sidor Språk Svenska Förlag Retorikförlaget Utgivningsdatum 2008-09-25 ISBN 9789186093051

En inre och ibland yttre dialog har följt mig genom åren: som student, i tjänsten som präst och själasörjare, i ledningsuppgifter och i situationer då livets händelser skakat om. I essäer försöker jag närma mig tron och verkligheten i ett samspel mellan objektivt och subjektivt med tro och vetande i balans. Den gamle mannens tro ser inte ut som tonåringens. Med gymnasistens trosvisshet, studentens prövande inställning, prästens fromhet och den diplomerade terapeutens inkännande analys har jag sökt trons sanningar.

Rasism är ondska, mångkultur framtiden – ungefär så ser den etablerade sanningen ut. Men kanske är vurmen för mångkultur i själva verket också ett uttryck för ett diskriminerande skillnadstänkande? Genom en mängd exempel, hämtade från idéhistorien, populärkulturen och händelser i samtiden, utforskar Aleksander Motturi en av vår tids mest laddade politiska frågor. Nyckelordet I Motturis kritiska studie av det välvilliga skillnadstänkande som genomsyrar samhället är ‘etnotism’ – en efterföljare till den rasism som förlorade sin rumsrenhet i och med nazismen: Den här essän utgör inte ett försök att uttyda, omformulera eller sammanfatta den kritik som hörts under Mångkulturåret. Den är ett försök att skapa bättre förutsättningar att tyda det stora flertalets, mängdens, tystnad i detta sammanhang. Det är en mycket ambivalent tystnad som mer än någonting annat ger oss anledning att tänka över mångkulturalismens villkor mot bakgrund av dess historiska och filosofiska situation.   Den främsta utvärderingen av mångkulturåret är inte den officiella, utan en briljant stridsskrift av filosofen och kulturarbetaren Aleksander Motturi. […] Motturi avslöjar bristen: verktygen man använder för att bryta segregeringen bidrar till att cementera den. (Stefan Jonsson, DN) Etnotism handlar inte om Mångkulturåret eller integrationspolitik. Däremot lyfter den frågor om makt och ideologier. Den vill vidga ramarna när vi är begränsade av färdiga föreställningar. Den vill tänka nytt där hjulspåren är sönderkörda. Det behövs sådana här teoretiska blåslampor för att tända eldar runt den trubbiga, ofta välmenande, samhällspraktiken. (Ira Mallik, AB) Blatte de Luxe är ingen parodi på sjukdomen, bara ytterligare ett symtom. Vad heter åkomman då? Nu har den äntligen fått ett namn: etnotism. En utförlig diagnos ställs i Aleksander Motturis utmärkta essä med samma namn. Parallellt med en exposé av rasismens och exotismens historia kartlägger han den metafysik som håller sitt grepp om oss. (Alejandro Leiva Wenger, Arena) Aleksander Motturi är filosof, verksam som konstnärlig ledare för Clandestinofestivalen. Han har tidigare givit ut Filosofi vid mörkrets hjärta – Wittgenstein, Frazer och vildarna (Glänta Produktion 2003), samt översättningar av bland andra Ludwig Wittgensteins Blå och bruna boken och Filosofi.

Den svenska debattens förskjutning mot frågor om mångkultur, invandring och svenskhet har inneburit ökad polarisering och en omvälvning av det politiska landskapet. Efter att ha dominerats av ekonomisk-politiska frågor förefaller vår tids politiska strid stå mellan den etablerade liberala demokratin och en populistisk nationalism som hotar denna ordning.  I Nationalstaten visar statsvetaren Björn Östbring att dagens politiska samtal tyngs av en rad missuppfattningar om vad nationalism faktiskt innebär. Nationen är inte det öppna samhällets fiende. I själva verket har den sedan länge utgjort det oartikulerade ramverk inom vilket den liberala demokratin verkar, i såväl politisk filosofi som praktik. Bortom ett radikalt vägval mellan liberal öppenhet och nationalistisk slutenhet påminner Östbring om att det finns en tredje väg, rotad i en bortglömd idétradition: liberal nationalism.

Alessandro Biggio

Gråskalan är en betraktelse över den tid vi lever i. Idéhistorikern Daniel Nyström reser runt i Europa under några veckor. Han besöker tre sorters miljöer: red light districts, etnografiska museer och platser där det skett terrordåd. Syftet med resan är att reflektera över sexism och rasism. Det sägs ofta att dagens samhälle är en produkt av det förflutna. Men hur ser dessa kopplingar ut? Vad är det som står på spel som gör att gamla maktstrukturer inte ändras?

Hela våren har Essan bråkat med sin mamma. Hon vill inte åka iväg över sommaren som sommarbarn. Hon vill vara hemma med sin bror. Men mamman envisas, hon hade själv trivts som sommarbarn. Hon vill att Essan ska få en paus från livet i stan, hon ska vara sex veckor på en gård i Västergötland där de har både hästar och kor. Essan tycker att det ska bli skönt att lämna sin mamma, som ofta dricker för mycket och är på ett dåligt humör hela tiden. Hon är däremot orolig för sin treåriga lillebror Robert som ska vara hon en annan sommarfamilj. Varför hade de inte kunnat få vara tillsammans?Snart är det den stora avskedsdagen, och Essan möter för första gången sin nya sommarfamilj. De bor på en vacker gård och verkar trevliga, nästan som en perfekt familj. Det sticker i Essans hjärta att se hur en lycklig familj kan vara, och hon undrar hur hon ska stå ut i sex veckor med dessa människor.Anita Gustavsson (1945-2015) var en svensk författare som under sin produktiva författarkarriär skrev ett flertal älskade barn- och ungdomsböcker.

Hur kunde det gå så illa att de goda människorna Adam och Eva blev orsak till att mänskligheten förlorade paradiset? Svaret är förstås, att det var ormen som förledde dem. Men blev Adam och Eva förvisade från paradiset för att de inte var listigare än ormen och genomskådade lögnerna? Och kunskapens träd? Varför rensade Gud inte bort träden med de förbjudna frukterna? De träd som skulle bli människans fall. Blev skapelsen verkligen det Gud hade tänkt sig? Sådana frågor är startpunkten för David Fällbergs läsning av den bibliska berättelsen. En läsning som leder till en delvis annorlunda bild av vad berättelsen säger om Gud och människor.

Alessandroni Alessandro / Rino De F: Vacanze [Vinyl LP]

Vad betyder det att all kunskap som vi människor har – alltifrån teoretiska insikter till praktiska färdigheter – är just vår kunskap? Genom att vända på värderingen av termerna i den klassiska motsättningen mellan doxa – vad vi tror om världen och oss själva – och episteme – hur det egentligen ligger till – och hävda att all kunskap i grund och botten är doxisk försöker jag skissera ett annat slags kunskapslära – en doxologi. Mats Rosengrens essä rör sig mellan fakta, tolkning, kunskap och vetande. Med utgångspunkt i Protagoras homo mensura-sats – Människan är alltings mått: måttet för det varande, att det är, och för det ickevarande, att det icke är – jagar den efter ett användbart kunskapsbegrepp – och finner en kompromiss mellan den eviga, absoluta Sanningen och den totala relativismen: retorikens situerade, doxiska syn på sanning och kunskap. Tilldelat Pro Linguapriset för excellent svensk humanistisk forskning

Alessandroni Alessandro: Di Tresette Ce N'e Uno [Vinyl LP]

Slottet (1990) är en essä om den franske samhälls tänkaren Alexis de Toqueville. Anders Ehnmark läser hans texter om revolutionerna i Nordamerika och Europa och leds mot en oundviklig fråga: Kan det finnas frihet utan befrielse?

Gråskalan är en betraktelse över den tid vi lever i. Idéhistorikern Daniel Nyström reser runt i Europa under några veckor. Han besöker tre sorters miljöer: red light districts, etnografiska museer och platser där det skett terrordåd. Syftet med resan är att reflektera över sexism och rasism. Det sägs ofta att dagens samhälle är en produkt av det förflutna. Men hur ser dessa kopplingar ut? Vad är det som står på spel som gör att gamla maktstrukturer inte ändras?

En essä från samlingen Gurun och grottmannen (1996), även publicerad i samlingsvolymen Tänkta världar.Essäerna i Gurun och grottmannen handlar om förhållandet mellan litteratur och samhälle, sett ur några skönlitterära författares synvinkel. Alla har de nått stora framgångar - litterära eller ekonomiska, ofta båda på samma gång - men samtidigt har de velat förbli outsiders och uppbrottsmakare. Så finns hos dem en ambivalens i deras förhållande till publiken.

En inre och ibland yttre dialog har följt mig genom åren: som student, i tjänsten som präst och själasörjare, i ledningsuppgifter och i situationer då livets händelser skakat om. I essäer försöker jag närma mig tron och verkligheten i ett samspel mellan objektivt och subjektivt med tro och vetande i balans.Den gamle mannens tro ser inte ut som tonåringens. Med gymnasistens trosvisshet, studentens prövande inställning, prästens fromhet och den diplomerade terapeutens inkännande analys har jag sökt trons sanningar.