Det hittades 74 produkter som matchar din sökning efter lustgård i 10 butiker:

Den lustgård som jag minns är Frans G. Bengtssons berättelse om sina barndomsminnen och det paradis som var hans: godset Rössjöholm i nordvästra Skåne. Med stor övertygelse slår han fast att ingen annan värld i hans minne ter sig ljuvligare och mera lockande, skönare och mera ljusskimrande än den. Hans tidigaste minne går tillbaka till en dag då han var ett år och fem månader gammal. Och med denna hågkomst som utgångspunkt växer bilden av hans lustgård fram.Frans G. Bengtsson (1894 1954) debuterade som poet 1923, men etablerade sig snart som en av landets främsta essäister och prisades också som översättare. Röde Orm blev en av 1940-talets mest populära romaner och är än i dag en av våra riktigt folkkära klassiker.

Ernest Hemingways rättframma självutlämnande kärleksroman Edens lustgård i nyöversättning och med efterord av Christian Ekvall. En annorlunda kärleksroman som både provocerar invanda könsroller och utmanar den offentliga bilden av machomannen Hemingway. Det nygifta paret David – som är författare och har många drag gemensamma med Hemingway själv – och Catherine lever ett behagfullt liv med sol och bad på franska rivieran när de lär känna Marita, som strax blir sexuellt involverad med dem båda. Marita är tjej och kille på samma gång , och samtidigt, menar Catherine, är hon den enda av dem som är kvinna på riktigt .

EXKLUSIVA MEDLEMPRISER -Åttahundra år har gått sedan den persiske poeten Sadi ­föddes, men än idag ser man honom som en mänsklighetens ­välgörare, främst genom Lustgården,­ som skrevs 1257 - åtta år innan Dante föddes. From levnadsvisdom kan ofta vara besk, men Sadi bäddar­ in den i det goda, hoppfulla humörets honung. Det är ingen ­tillfällighet att hans ord finns ovanför ingången till FN:s ­högkvarter i New York. Eric Hermelin (1860-1944) översatte Lustgården från persiska 1918. Det var hans förstlingsverk, men här möter man det svenska språket i dess poetiskt mest verkningsfulla form. Det är en mustig dekokt som saknar motstycke i vår litteratur. Efter stormiga vandringsår i Indien, Jamaica och Australien­ kom Eric Hermelin hem 1909. På grund av sin alkoholism blev ­han ­in­spärrad på Lunds hospital,­ Sankt Lars, där han blev kvar i ­trettio­sex år. För att sona sitt vilda leverne översatte han ­Swedenborg, Böhme och persisk­ poesi. Inget land i Europa har som Sverige sådan rikedom­ på persisk skaldekonst tillgänglig på det egna språket, tiotusen sidor, bland dem verk av, förutom Sadi, även till exempel Rumi, Attar och Omar Khaiyam. Hermelin ansåg att hans översättningar kunde tina upp vår frusna tankeförmåga, jaga bort håglösheten och "sätta hjertats vågor i svallning". Han var övertygad om att läsningen av de ­persiska skalderna skulle göra människan mer mänsklig och att livet på jorden skulle få en smak av himmelsk sällhet. Återutgivningen av Lust­gården­ sker den 22 juni 2010, på 150-­årsdagen av Eric Hermelins födelse. "Säger man att det funnits mer poetisk skapande kraft och ingifv­el­­se hos denne man än i hela den ­samtida svenska vitterheten, har man sagt mycket litet." Vilhelm Ekelund om Eric Hermelin Format Inbunden Omfång 334 sidor Språk Svenska Förlag Karneval förlag Utgivningsdatum 2010-06-02 Medverkande Eric Hermelin ISBN 9789185703524

"En nästan fulländad bok i genren." Nisse Scherman Champagnen flödar på en disputationsfest i Botaniska trädgården i Uppsala, men kvällen får ett abrupt avslut när den unge doktoranden Carl-Henrik hittas död.När filosofistudenten Liam förlorar både jobbet och kärleken bestämmer han sig för att återuppväcka ett mytomspunnet filosofiskt sällskap. Personen som vet mest om sällskapet är journalisten Greta som nyligen tvingats gå i pension. En oväntad vänskap växer fram mellan dem och de startar Filosofiska klubben, där de ska dricka rödvin och prata filosofi.   En sensommarkväll hamnar de på den ödesdigra festen i Botaniska trädgården och dras motvilligt in i det nät av lögner som omger dödsfallet. Snart är Liam och Greta själva i stor fara och ställs inför frågan: får man döda en människa för att skydda en annan?   Dödens lustgård är en pusseldeckare om filosofiska dilemman och första delen i serien Mord för Filosofiska klubben.   KAROLINA SCHÜTZER, född 1984, är journalist och författare. Efter tio år som reporter, redaktör och programledare på Sveriges Television lämnade hon Stockholms innerstad för ett lugnare liv i Uppsala med sin familj. Hon debuterade 2023 med rosade Under stjärnorna i Paris som nominerats till flera priser, toppat bästsäljarlistorna och sålts till bland annat Tyskland, Italien och Spanien. Dödens lustgård är hennes tredje bok.

Aleph gräver vidare i den svenska fantastikens glömda källare och dammiga vindsförråd: En underskön vampyrkvinna med dödliga kyssar. En läkare som föryngrar sina patienter genom att operera in apkörtlar. Den förmodligen första detektivberättelsen på svenska -- ett skrämmande och tragiskt mysterium publicerat bara två år efter Morden på Rue Morgue. Och här finns novellen som August Strindberg stal intrigen ifrån till Ett drömspel. Detta och mycket mer kan läsas här. Vi vet nu att det har skrivits betydligt mer skräck och sällsamheter på svenska än forskare tidigare hade en aning om. Från glömskans skrymslen kan många fascinerande fynd dammas av -- de kommer att fylla åtskilliga böcker framöver. Här är tredje, fristående delen i Aleph Bokförlags serie "Svenska sällsamheter". Titel: I dödens lustgård : svenska sällsamheter ISBN: 9789187619151 Bandtyp: Häftad Språk: Svenska

I många av sina böcker har Irja Browallius återvänt till ett alldeles bestämt stycke av den svenska landsbygden, en trakt i Mellansverige, där livet och människorna förblivit tämligen oberörda av den moderna utvecklingen. Hon har kommit dessa människor sällsynt nära och därigenom kunnat skapa några av svensk litteraturs sannaste och djupast gående bygdeskildringar.Ut ur lustgården för oss åter till denna närkeska landsända och denna gång är själva trakten huvudpersonen. 1940- och 50-talet är en tid som utmärks av utvandringen till städerna, svårigheterna med arbetskraft, de små gårdarnas hopplösa konkurrens med de industriellt drivna storgodsen, åkerbrukets alltmera minskade lönsamhet med påföljd att de med blod, svett och tårar av fäderna brutna tegarna slutligen måste förvandlas till skogsplanteringar. En tid då gamla slingriga vägar ersätts av betongstråk, bilbanor läggs ner skolor dras in. En tid då människorna långsamt förändras jämsides med sin livsform i bilismens, radions och televisionens tecken.Några stretar emot utvecklingen, andra låter sig villigt brytas ur den gamla gemenskapen. De äldre sitter där de sitter, tills allt rasar samman kring dem. Men bland de unga märks konflikten tydligare och ger upphov till mänskliga dramer. Endast med fanatisk arbetsamhet slår sig Joel igenom svårigheterna och blir storbonde. Evert dras till staden, men den vackre, erotiskt äventyrlige Paul stannar hos den dråpligt skildrade farsgubben. Barnvaktardottern Lilly lockas till utbrytning av sin mystiske äldre beundrare från staden, men den i ett religiöst hem strängt hållna Edit blir kvar och vinner småningom sin Joel och slutligen också hans kärlek. Ödena tvinnas i varandra och man följer dem med aldrig sviktande intresse.Med små medel och utan alla åthärvor har Irja Browallius skapat ett stort romankonstverk, som i allt bär sanningens prägel och som griper genom sin förståelse, sin varma, osentimentala medkänsla.

Lustgårdens demon rör sig på gränsen mellan dikt och prosa, i ett försök att upphäva genrernas tyranni . Mera lyriska avsnitt ( Ur skrivboken ) varvas med berättande och halvt novellistiska stycken.Titeln Lustgårdens demoni anknyter till medeltidsmålaren Hieronymus Bosch och boken öppnas med ett panorama över dennes hallucinatoriska föreställningsvärld, som för den nutida betraktaren tycks föregripa så mycket i den utveckling vi befinner oss mitt uppe i.Lustgårdens demoni utvecklar temat från Bosch och för det över till olika samtidsplan och framtidshot, återfinner de gamla myterna i aktuella förklädnader, i närbilder av vår omgivande verklighet.

Den lustgård som jag minns är Frans G. Bengtssons berättelse om sina barndomsminnen och det paradis som var hans: godset Rössjöholm i nordvästra Skåne. Med stor övertygelse slår han fast att ingen annan värld i hans minne ter sig ljuvligare och mera lockande, skönare och mera ljusskimrande än den. Hans tidigaste minne går tillbaka till en dag då han var ett år och fem månader gammal. Och med denna hågkomst som utgångspunkt växer bilden av hans lustgård fram.Frans G. Bengtsson (1894 1954) debuterade som poet 1923, men etablerade sig snart som en av landets främsta essäister och prisades också som översättare. Röde Orm blev en av 1940-talets mest populära romaner och är än i dag en av våra riktigt folkkära klassiker.

Öster om lustgården är berättelsen om hur livet kunde te sig för en landsortslöjtnants hustru perioden 1925-1939, då många ansåg officerare sakna existensberättigande. Det är också berättelsen om hur en herbarieväxt lyckas slå rot i jorden och knyta vid livet på nytt i växande, blom och frösättning.Det är en alltigenom svensk roman. Den ger en levande bild ur ett par decennier svenskt liv i officersmässar och kyrkoherdeboställen.Ingegerd Stadener, 1903-1968, skrev under sin livstid ett stort antal romaner, och i hennes rika författarskap återfinns samtidsromaner, diktsamlingar till barn- och ungdomsböcker. Kriminalberättelserna skrev hon både under eget namn och under pseudonymerna Helena Poloni och Lillevi Gavell. Öster om lustgården utkom för första gången 1942.

Ernest Hemingways rättframma självutlämnande kärleksroman Edens lustgård i nyöversättning och med efterord av Christian Ekvall.En annorlunda kärleksroman som både provocerar invanda könsroller och utmanar den offentliga bilden av machomannen Hemingway.I denna bok som han skrev mot slutet av sitt liv gör Hemingway till sist allvar av den erotiska fantasi som följt honom under hela hans författarskap: fantasin om mannen och kvinnan vars respektive könsidentiteter byts ut, grumlas och upplöses.Det nygifta paret David - som är författare och har många drag gemensamma med Hemingway själv - och Catherine lever ett behagfullt liv med sol och bad på franska rivieran när de lär känna Marita, som strax blir sexuellt involverad med dem båda. Marita är "tjej och kille på samma gång", och samtidigt, menar Catherine, är hon den enda av dem som är "kvinna på riktigt".I Catherine finns drag från många av kvinnorna i Hemingways liv. Fixeringen vid att anlägga likadana frisyrer var ett projekt som Hemingway drev med både första frun Hadley Richardson vintern 1922-23 och med andra hustrun Pauline Pfeiffer under deras smekmånad i Le Grau-du-Roi 1927.Pauline hade en radikalt kort frisyr, som hon med tiden även blonderade, och paret gick gärna klädda i likadana randiga seglartröjor och shorts eller alldeles nakna på stränderna i en manisk jakt på mörkare solbränna, måna om att bli lika varandra.Och likheter finns även till fjärde hustrun Mary Welsh. Mycket tyder på att det var först med henne som Hemingway upplevde den sortens genusomkastande sänglekar som förekommer i denna roman.Catherine påminner också om F Scott Fitzgeralds hustru Zelda, så som Hemingway skildrade henne i En fest för livet: en alkoholiserad, nyckfull, manipulativ och på gränsen till vansinnig kvinna som är så avundsjuk och svartsjuk på sin makes arbete att hon gör allt för att sabotera det.Edens lustgård är inte en roman om sådant som de flesta läsare förknippar med Hemingway. Boken handlar inte om den typiska karlakarlens åtaganden, inte om att befinna sig i granatregnet på slagfältet eller idka storviltsjakt eller djuphavsfiske eller andra typiska hårdföra verksamheter. Här handlar det istället om att hitta sig själv och sin rätta plats i det mångfasetterade sexuella rollspelet. Det är tveklöst Hemingways mest finstämda och känsliga roman. Ett annorlunda verk i den store Nobelpristagarens rika fatabur.

Ernest Hemingways rättframma självutlämnande kärleksroman Edens lustgård i nyöversättning och med efterord av Christian Ekvall. En annorlunda kärleksroman som både provocerar invanda könsroller och utmanar den offentliga bilden av machomannen Hemingway. Det nygifta paret David – som är författare och har många drag gemensamma med Hemingway själv – och Catherine lever ett behagfullt liv med sol och bad på franska rivieran när de lär känna Marita, som strax blir sexuellt involverad med dem båda. Marita är tjej och kille på samma gång , och samtidigt, menar Catherine, är hon den enda av dem som är kvinna på riktigt .

Åttahundra år har gått sedan den persiske poeten Sadi ­föddes, men än idag ser man honom som en mänsklighetens ­välgörare, främst genom Lustgården,­ som skrevs 1257 - åtta år innan Dante föddes. From levnadsvisdom kan ofta vara besk, men Sadi bäddar­ in den i det goda, hoppfulla humörets honung. Det är ingen ­tillfällighet att hans ord finns ovanför ingången till FN:s ­högkvarter i New York. Eric Hermelin (1860-1944) översatte Lustgården från persiska 1918. Det var hans förstlingsverk, men här möter man det svenska språket i dess poetiskt mest verkningsfulla form. Det är en mustig dekokt som saknar motstycke i vår litteratur. Efter stormiga vandringsår i Indien, Jamaica och Australien­ kom Eric Hermelin hem 1909. På grund av sin alkoholism blev ­han ­in­spärrad på Lunds hospital,­ Sankt Lars, där han blev kvar i ­trettio­sex år. För att sona sitt vilda leverne översatte han ­Swedenborg, Böhme och persisk­ poesi. Inget land i Europa har som Sverige sådan rikedom­ på persisk skaldekonst tillgänglig på det egna språket, tiotusen sidor, bland dem verk av, förutom Sadi, även till exempel Rumi, Attar och Omar Khaiyam. Hermelin ansåg att hans översättningar kunde tina upp vår frusna tankeförmåga, jaga bort håglösheten och "sätta hjertats vågor i svallning". Han var övertygad om att läsningen av de ­persiska skalderna skulle göra människan mer mänsklig och att livet på jorden skulle få en smak av himmelsk sällhet. Återutgivningen av Lust­gården­ sker den 22 juni 2010, på 150-­årsdagen av Eric Hermelins födelse. "Säger man att det funnits mer poetisk skapande kraft och ingifv­el­­se hos denne man än i hela den ­samtida svenska vitterheten, har man sagt mycket litet." Vilhelm Ekelund om Eric Hermelin

Vår båt lägger till i den lilla hamnen i Brioni. Titos lustgård av Magnus Bärtås och Fredrik Ekman är en av texterna i Granta #2: Arv. Granta är en tidskrift som lyfter fram starka berättelser och oväntade perspektiv. Noveller och romanutdrag samsas med reportage och självbiografiska berättelser, nyskrivet svenskt material med översättningar, och etablerade skribenter med nya röster. Svenska Granta bygger på ett nära samarbete med såväl den engelskspråkiga förlagan som det tiotal andra systerutgåvor som de senaste åren startats runt om i världen. Tidskriften utkommer två gånger om året. Ett urval texter ur svenska Granta finns även tillgängliga som e-singlar.

Den gamla och Edens lustgårdTill minne av en inte helt okänd författarinnaDen gamla författarinnan var verkligen inte vilken förgänglig döing som helst. Hon kunde minsann berätta och argumentera för sin vilja. Även för den himmelske ängel som knappast kunde tro att den gamla var över hundra år, då hennes ögon närmast strålade av iver och livskraft. Och ju mera hon berättade, desto mera nytt kom hon på, och därmed trodde hon på att hon skulle lyckas med detta sitt kanske sista uppslag. Ett projekt som inte skulle nedtecknas i en bok eftersom den här gången skulle hennes giriga familj sannerligen inte få profitera på hennes tankar.Men ängeln var obeveklig: Det är alldeles omöjligt! fastlade den. Inte ens om jag kunde... Det är klart att du kan , började den gamla författarinnan på nytt. Frågan är om du törs? Eller föredrar du att leva som en liten lort?

Kärlekens lustgårdGracie James är säker på att hon hamnat i paradiset! Livet i den lilla byn vid vackra Comosjön erbjuder allt man kan önska. Visserligen är hon en Eva utan Adam, men man kan inte få allt på en gång. Men så stöter hon på – eller rättare sagt blöter ner – den karismatiske playboyen Rafael Vitale och plötsligt vet hon att hon står öga mot öga med mannen med stort M. Problemet är bara att han snarast påminner om ormen som lockar med den förbjudna frukten ...I dansens virvlarBallerinan Ruby Martin bokstavligt talat dansar in i Matteos liv och vänder hela tillvaron upp och ner. Förutom att han blir helt betagen av hennes charm råkar hon bli gravid efter endast en passionerad natt tillsammans. Frågorna hopar sig. Hur blir det med hans livsverk, familjeföretaget Banca Casa di Rossini, när han blir pappa? Kan han släppa allt och hänge sig åt sitt barn? Kan han motstå frestelsen och attraktionen han känner för Ruby? Och vad vill Ruby i allt det här?

"En nästan fulländad bok i genren." Nisse SchermanChampagnen flödar på en disputationsfest i Botaniska trädgården i Uppsala, men kvällen får ett abrupt avslut när den unge doktoranden Carl-Henrik hittas död. När filosofistudenten Liam förlorar både jobbet och kärleken bestämmer han sig för att återuppväcka ett mytomspunnet filosofiskt sällskap. Personen som vet mest om sällskapet är journalisten Greta som nyligen tvingats gå i pension. En oväntad vänskap växer fram mellan dem och de startar Filosofiska klubben, där de ska dricka rödvin och prata filosofi.   En sensommarkväll hamnar de på den ödesdigra festen i Botaniska trädgården och dras motvilligt in i det nät av lögner som omger dödsfallet. Snart är Liam och Greta själva i stor fara och ställs inför frågan: får man döda en människa för att skydda en annan?   Dödens lustgård är en pusseldeckare om filosofiska dilemman och första delen i serien Mord för Filosofiska klubben.   KAROLINA SCHÜTZER, född 1984, är journalist och författare. Efter tio år som reporter, redaktör och programledare på Sveriges Television lämnade hon Stockholms innerstad för ett lugnare liv i Uppsala med sin familj. Hon debuterade 2023 med rosade Under stjärnorna i Paris som nominerats till flera priser, toppat bästsäljarlistorna och sålts till bland annat Tyskland, Italien och Spanien. Dödens lustgård är hennes tredje bok.

I många av sina böcker har Irja Browallius återvänt till ett alldeles bestämt stycke av den svenska landsbygden, en trakt i Mellansverige, där livet och människorna förblivit tämligen oberörda av den moderna utvecklingen. Hon har kommit dessa människor sällsynt nära och därigenom kunnat skapa några av svensk litteraturs sannaste och djupast gående bygdeskildringar.Ut ur lustgården för oss åter till denna närkeska landsända och denna gång är själva trakten huvudpersonen. 1940- och 50-talet är en tid som utmärks av utvandringen till städerna, svårigheterna med arbetskraft, de små gårdarnas hopplösa konkurrens med de industriellt drivna storgodsen, åkerbrukets alltmera minskade lönsamhet med påföljd att de med blod, svett och tårar av fäderna brutna tegarna slutligen måste förvandlas till skogsplanteringar. En tid då gamla slingriga vägar ersätts av betongstråk, bilbanor läggs ner skolor dras in. En tid då människorna långsamt förändras jämsides med sin livsform i bilismens, radions och televisionens tecken.Några stretar emot utvecklingen, andra låter sig villigt brytas ur den gamla gemenskapen. De äldre sitter där de sitter, tills allt rasar samman kring dem. Men bland de unga märks konflikten tydligare och ger upphov till mänskliga dramer. Endast med fanatisk arbetsamhet slår sig Joel igenom svårigheterna och blir storbonde. Evert dras till staden, men den vackre, erotiskt äventyrlige Paul stannar hos den dråpligt skildrade farsgubben. Barnvaktardottern Lilly lockas till utbrytning av sin mystiske äldre beundrare från staden, men den i ett religiöst hem strängt hållna Edit blir kvar och vinner småningom sin Joel och slutligen också hans kärlek. Ödena tvinnas i varandra och man följer dem med aldrig sviktande intresse.Med små medel och utan alla åthärvor har Irja Browallius skapat ett stort romankonstverk, som i allt bär sanningens prägel och som griper genom sin förståelse, sin varma, osentimentala medkänsla.

Öster om lustgården är berättelsen om hur livet kunde te sig för en landsortslöjtnants hustru perioden 1925-1939, då många ansåg officerare sakna existensberättigande. Det är också berättelsen om hur en herbarieväxt lyckas slå rot i jorden och knyta vid livet på nytt i växande, blom och frösättning.Det är en alltigenom svensk roman. Den ger en levande bild ur ett par decennier svenskt liv i officersmässar och kyrkoherdeboställen.Ingegerd Stadener, 1903-1968, skrev under sin livstid ett stort antal romaner, och i hennes rika författarskap återfinns samtidsromaner, diktsamlingar till barn- och ungdomsböcker. Kriminalberättelserna skrev hon både under eget namn och under pseudonymerna Helena Poloni och Lillevi Gavell. Öster om lustgården utkom för första gången 1942.

På Hälla kyrkogård arbetar den introverte Arvid som trädgårdsansvarig. När han inte ansar buskar eller gräver gravar, spenderar han tiden med att prata med de döda. Arvid är nämligen synsk, vilket medför att andarna ideligen söker upp honom och stör hans sinnesro. När det blir dags att rusta upp kyrkans igenvuxna minneslund, faller det på Arvids lott att ansvara för projektet. Budgeten är dock alltför snäv för att han ska kunna göra verklighet av sin vision Edens lustgård . Arvids största önskan är att göra minneslunden till en vacker plats för de sörjande, samt skapa en sevärdhet som ska locka folk till byn. För att genomföra sina storslagna planer inser han att han behöver hjälp från byborna. Problemet är bara att de knappt pratar med varandra längre.Efter att ha förolämpat en kvinnlig besökare, blir han omskriven i den lokala pressen. Arvid som föredrar ensamheten, blir överväldigad av all uppmärksamhet. Det dröjer inte länge förrän köerna ringlar sig långa av förväntansfulla människor som hoppas få kontakt med sina döda anhöriga. Nu måste Arvid bestämma sig för om han ska fly, eller utnyttja sitt påtvingade kändisskap för att väcka liv i sin älskade hemby innan den tystnar för gott. Projekt Edens lustgård , är en humoristisk och underfundig roman som handlar om kärlek och gemenskap, men framför allt om att ta vara på sitt liv och våga hoppas på det omöjliga.

Lidandets lustgård (Le jardin des supplices) av Octave Mirbeau är en av de stora dekadenta klassikerna. Romanen väckte enormt uppseende när den kom ut 1899, och är ett kollage av olika slags texter samhällssatir, pseudovetenskap, erotik, svart humor, poesi , helt i enlighet med Mirbeaus estetiska radikalism. Romanen är ett monster: både ett angrepp på den borgerliga civilisationen och kolonialismen och en bejakelse av tortyrens och dödlighetens erotik. Likheter finns med Joseph Conrads Mörkrets hjärta (också publicerad 1899!). Men Mirbeaus Kurz är en kvinna. Octave Mirbeau (1848- 1917) var en fransk journalist och författare vars politiska och estetiska radikalism gjort flera av hans romaner till klassiker som kommer i ständigt nya utgåvor och översättningar. Lidandets lustgård skrevs mitt under Dreyfus-affären som skakade Frankrike. Mirbeau var uttalad anarkist och pacifist och en av dem som starkast försvarade Dreyfus. Förutom Lidandets lustgård gjorde han även skandalsuccé med En kammarsnärtas upplevelser (Journal d une femme de chambre, 1900, på svenska 1937), som filmatiserades av Luis Buñuel. J-P Sartre utpekade Mirbeau som en idealisk engagerad intellektuell. Hans Johansson har översatt en lång rad klassiska franska verk till svenska. 1997 gav Vertigo ut hans översättning av Le jardin des supplices. Inför den nya utgåvan har översättaren gått igenom och förbättrat texten grundligt. Förlaget har även försett utgåvan med Raphaël Freidas enastående originalillustrationer från 1927 års utgåva, som aldrig tidigare har tryckts om. Pressröster om Lidandets lustgård: Det som gör läsningen av Lidandets lustgård så spännande, så full av slitningar, är känslan av hur författaren själv i en oförlöst kamp förlorat sig i sin blödande bildmässiga villervalla, likt flugan som mot egen vilja och bättre vetande dras till förruttnelsens doft och går under. Romanen trollbinder i sin onaturliga naturlighet och genom Mirbeaus egen oförmåga att vända bort blicken. Erik van Ooijen, Kulturdelen Trots att så mycket tid har passerat så är Octave Mirbeaus Lidandets lustgård fortfarande en bok som skrämmer och förfärar. Som onekligen kommer att chocka och orsaka kontrovers nu, som då. Mirbeaus vrede flammar än, lika starkt som när han var i livet. Hans avsky och vrede över samhället har nog aldrig varit lika relevant som det är idag. Tidningen Kulturen Lidandets lustgård är en deprimerande, mörk och grym misantropisk historia. Jag fick magknip och mardrömmar efter att ha läst den. Kulturbloggen